Crazy?

Ibland undrar jag hur jag skall klara mig i detta land egentligen, allt är så stort och förvirrande. Igår åkte jag tåg in till Philadelphia det var intressant men nervöst eftersom. Det började med att jag körde bil till vad jag trodde var Media men de var de inte... Det kommer vi till senare. Jag lånade familjens GPS så det gick bra att hitta dit, och de är faktiskt inte så svårt att köra här de är bara att följa vägen och stanna vid röljusen ;) Jag kom i alla fall med tåget och köpte en biljett för både hem och dit resan. Tåget var långsamt och tråkigt och kallt och eftersom jag åkte själv hade jag ingen att prata med. Även om det är 30 grader ute så fryser jag ofta och det berpr på luftkonditioneringen som finns i varje hus, affär, resturang vart man än går och det är svinkallt! När jag kom fram till Philadelphia träffade jag en tysk kompiss som heter Katja vi gick runt lite i staden och åt på en resturang som var som ett Diner. En sak som jag tycker om att dricka här som jag inte har gjort hemma är lemonad de är awsome. Vi råkade hitta Victoria´s secret och om my vad jag tycker om den affären, jag vet inte varför men den är bara bäst! Vi gick runt väldigt mycket och överallt och såg mycket historiska byggnader och andra tursitgrejer. Det var väldigt mycket vackra hus och byggnader i staden både gamla och nya. Vi var på jakt efter converse skor som är mycket billigare här än hemma, men antingen hade dom bara för stora eller för små.
Vi åkte inte samma tåg hem, mitt gick tjugo minuter senare men det var okej och jag kom med rätt tåg. vi trodde inte vi skulle komma hem ett tag för dom hade låst alla dörrar till stationen, men vi hittade en som var öppen i alla fall. När jag skulle hem var jag 100% säker på att jag skulle gå av på en station som heter Media så jag gick av och upptäckte att det inte alls såg ut som den stationen jag hade parkerat bilen på. Det visade sig att det fanns två stationer som hette media, den andra hette media/ elwyn. Så jag hade gått av på en station för tidigt vilket gjorde mig lite orolig. Jag hade tänkt att gå längst järnvägen för jag visste att det var stationen efter som var den där jag skulle gått av. De kom en trevlig kvinna och frågade hur det gick för mig och jag berättade hur det låg till. Hon skulle åt det hållet där stationen var, så hon var snäll och körde mig dit. Den här gången hade jag tur, vem vet vad som kunde ha hänt. Jag är ju trotts allt bara en vilsen svensk tjej som kanppt har varit i usa i 3 veckor.
Kvinnan jag åkte med tyckte jag hade väldigt bra engelska höhö och barnens kusin sa idag att jag var ganska bra? dom kanske hör dåligt. Jag tycer jag pratar fruktansvärt dålig engelska hemma med familjen, men med andra går det bättre. Jag lär mig väll antar jag :)
Xoxo Anna